Idag ska vi få läsa om dagen då Emelie och Robin äntligen sa jag till varandra. Du som har läst Sisters in Law Magazine kanske känner igen detta bröllopet, då det blev publicerat i vår fysiska bröllopstidning våren 2019. Men nu får vi äntligen njuta av detta bröllopet även här på bloggen!

Paret valde att ha ett borgerligt bröllop på landet med målet att spela så mycket som möjligt av deras personligheter i bröllopet. Hela dagen blev fantastisk, och vi älskar att få se tillbaka på deras dag tillsammans bilder från skånefotografen Loke Roos och med ord från bruden Emelie som nu får ta över det här inlägget och ta oss genom deras stora dag.

Hur paret träffades

Emelie: Jag och Robin träffades år 2005 genom gemensamma vänner, då var vi 18 år. Sen dess har vi hängt ihop! Jag hade nyligen blivit singel, hade inga som helst avsikter på att skaffa någon ny pojkvän. Skulle ju leva livet! Och på den tiden var man ju ute en del och en kväll var jag ute med mina tjejkompisar när vi kom in på utestället vi brukade hänga på så satt alla våra gemensamma vänner vid ett bord, det var helt fullt och fanns inga stolar kvar. Jag visste ju vem Robin var men hade aldrig direkt pratat med honom. Jag skulle verka lite cool och gick fram och frågade om jag fick sitta i hans knä. Och det fick jag ju såklart.
Några veckor senare så satt jag och mina tjejkompisar Andréa och Emma hemma hos mig ensamma och skulle se på skräckfilm. Vi var totalt livrädda och ringde till en kompis Fredrik som kanske kunde komma och hålla oss sällskap. Han var på fest med Robin ute på landet, så jag sa: “Men ta med honom också då?”
De kom och hängde med oss hela kvällen. Lagom sliriga under fötterna. Vi gick till McDonalds och skulle köpa hamburgare och Robin kommenterade på mina gröna träningsbyxor. Jag tänkte: “Fy fasen så dryg!”
Men sen höll han sig nära mig resten av kvällen, vi hade så roligt alltihopa, han var så snäll mot mig, de sov över hela högen och han höll om mig hela natten. Han verkade ju rätt gullig ändå. Dagen efter så åkte de hem och Robin hade sagt något i stil med: “Emme alltså, vilken tjej.” varpå Fredrik svarade: “Henne Robin, henne kan du nog bara drömma om.”
Det han inte visste var att jag där och då började sms:a Robin, för jag kände ju att det var något fint med den där killen. Och från den stunden så chattade vi hela tiden på internet. Började hänga en hel del. Det tog inte så värst lång tid innan vi faktiskt blev ett par. Och sen dess har vi i princip suttit ihop. Jag som absolut inte skulle bli kär!

Frieriet

Emelie: Vi har alltid tänkt att vi ska gifta oss, har alltid varit ett mål. Jag har dock alltid tänkt att jag inte ska vara den som frågar, och Robin i sin tur har alltid sagt att han ska fria till mig och då ska man gifta sig inom ett år men det har liksom aldrig blivit av för att han alltid väntat på "att det ska vara rätt tid". Alla som har små barn, villa och jobb vet att det året aldrig kommer bara sådär, utan man får nog bara se till att göra det till det året som det faktiskt händer.
Så efter att jag bestämde mig och sen köpte en bok under hösten 2017 med titeln: "Nu gifter vi oss på vårt eget sätt."
Satte en lapp inuti med texten: Ska vi?...... Slog in och gömde i väntan på rätt feeling så gav jag boken till Robin sen på nyårsafton 2017 när familjen hade en skön och mysig middag hemma, Bara vi två och våra barn. Han blev först jättesur och sa: "Men! Så onödigt att köpa massa grejer till varandra, Det gör vi väl aldrig på nyår?!"
Men han öppnade iallafall, och såg till en början rätt frågande ut när han såg omslaget på boken, så jag fick mana honom att öppna boken och med lite tårar i ögonen sa han: "på riktigt?" jag nickade bara till svar och då flög han upp och började gråta, höll om mig stenhårt, sa inget på en lång stund men sa sedan: "ja, men nu får vi bestämma hur vi vill göra detta" och jag frågade: "ja... då betyder det att du säger ja?" och då sa han: "Ja, men det är väl SJÄLVKLART?! det sa jag väl?? varpå att jag började skratta och sa: "du svarade faktiskt inte" och då fick vi oss båda ett gott skratt.
Redan dagarna efter så påbörjades planeringen och vi bestämde rätt omgående att det skulle bli ett bröllop 2018, närmre exakt ca 9 månader efter.

Val av klädsel

Emelie: Bröllopsklänningen var något som jag tänkte på redan innan vi ens började planera inför detta. Jag ville att det skulle finnas något personligt och eget över den, Så att sy upp en klänning var nog från början en plan. Det kändes inte som jag skulle hitta en "färdig" klänning som kändes jag.
Och sen slog det mig att min mammas bröllopsklänning fortfarande fanns kvar och jag hade prövat den en gång. Min farmor sydde den när min mamma och pappa gifte sig. Så jag frågade mamma om jag fick använda den men kanske sy om den lite. Och det fick jag! Min faster syr precis som min farmor gjorde när hon levde, och är så himla duktig, så jag frågade henne om hon ville hjälpa mig med detta. Jag letade inspirationsbilder och tyg som kändes rätt och till slut fick vi till det bättre än vad jag kunnat drömma om.
Hela den gamla kjolen är kvar under den nya tyllen, man kan skymta ett band av den gamla spetsen som finns nertill på kjolen genom den nya tyllen och mycket av det gamla tyget som fanns innan på överdelen återanvändes dels till en liten väska. En del av spetsen fästes runt brudbuketten, bältet i midjan kläddes in i samma spets som vi hade till överdelen. Vi försökte ta till vara på så mycket som möjligt. Så helt enkelt är mammas klänning stommen till min klänning, och dessutom fick min farmor vara med på ett hörn vilket kändes viktigt för mig, och att den dessutom syddes om till mig av hennes dotter. Allt blev en röd tråd.
Robin visste att han ville ha en ljus linnekostym, han ville känna sig fin men inte för obekväm och uppklädd, utan som sig själv. Utbudet här i Linköping var inte jättestort, men till slut hittade vi en kostym från Tiger of Sweden, han bestämde ganska snabbt med att han inte ville ha ha någon fluga eller slips men en snusnäsduk i fickan. I Stockholm hittade vi sen skor från Crocket and Jones och en vit linneskjorta som passade till.

Inspiration och tema

Emelie: Vi ville att man skulle få speciell känsla med bröllopet. Det skulle kännas som vi, vara genomtänkt men väldigt personligt och ett minne för livet för alla. och främst: en riktigt härlig, rolig kärleksfest med massor av människor som vi tycker om. Det var känslan som var inspirerande oss och ledde vägen. Det skulle vara VI, och eftersom vi valde landstället som ledord, så blev ju det naturliga och bohemiska ganska lätt att ta till sig.

Smycken och accessoarer

Emelie: Det första jag beställde innan jag ens visste hur något annat skulle se ut var ett par guldfärgade träskor från Swedish Hasbeens. Vad jag än skulle ha till så visste jag ändå att det på något sätt skulle passa. Och eftersom jag är frisör så förväntades det nog på något sätt att man ska ha en storslagen frisyr. Jag kände att det inte alls var jag men såklart ville jag vara fin i håret. Det skulle dock passa in med allt annat. Tankarna gick ifrån att ha det nersläppt, lockigt med en blomsterkrans till att ha det uppsatt på något sätt. Tillsammans med min kollega Amanda, som hjälpte mig med håret, bestämde tillslut vi att eftersom klänningen var öppen i ryggen vore det synd att det inte skulle synas under allt hår. Så att en uppsatt fläta, lockar och ett diadem i guld skulle få bygga min frisyr. Smycken i övrigt var lågmälda, då min vigselring är ganska rejäl, så förutom min mammas gamla förlovningsring så satsade jag på enkla ringar och nätta örhängen.

Emelie: Robins vigselring är rätt maffig, så han hade tänkt att bara ha en klocka till som accessoar. Skorna, bältet och snusnäsduken gick i samma färger. Det han inte visste var att han skulle få en vintage klocka på bröllopsmorgonen av mig, som en barndomskompis till mig fixat och servat. På baksidan är bröllopsdagen graverad samt texten “För All Tid”, som både symboliserar att klockan ska användas för all tid i världen, och såklart även för kärleken ihop för alltid. Detta är något jag i princip planerat sen jag träffade Robin, att den dagen vi gifter oss så ska han få en klocka med den texten.

Blommorna

Emelie: Det enda jag hade som krav på blommor var att jag verkligen ville ha kärleksört, dahlior och en hel del grönt som typ eucalyptus. Den skulle vara maffig och rejäl. Färgerna skulle vara lite murrigare. Ann-Cathrine som äger gården är florist så hon gjorde min, tärnans och näbbens buketter och hjälpte oss med blommor till borden. Hon fick fria händer och skapade helt fantastiska buketter!

Borgelig vigsel på brygga

Emelie: Vi valde att vigas utomhus på bryggan på landet då det är stället som knyter ihop oss och som vi båda känner är hemma. Där vår lilla familj (även redan när vi träffades som 18-åringar) fått växa upp och vi tillbringat många fina stunder där. Det var det ENDA som var ett måste när vi började planera. Landstället Nylyckan var ledordet. Så att hitta en festplats som motsvarade denna känsla i närheten av landstället blev ju dessutom viktigt, och vi var överlyckliga när vi sen hittade Kvarnkulla trädgård, en stor härlig lada med underbar trädgård. Det kändes som det knöt ihop allt på ett perfekt sätt och hade så många möjligheter till att kunna skapa allt det där vi ville.

Där var det även viktigt för oss att kunna knyta ihop säcken med att många delar av bröllopet var lokala förmågor. Hon som äger gården gjorde som sagt även buketterna och bidrog med blommor till borden. Hennes dotter Amanda sjöng på vigseln. Och Johan Rehn som fixade maten kommer från Tranås. Macaronsen till minglet köpte vi av några tjejer som driver ett litet företag i Tranås som heter Rabarber.

Vigseln

Emelie: Landet och bryggan var som som sagt det som kändes som den viktiga knytpunkten. Robin ville inte ha en vigsel som skulle ta för lång tid och för mycket uppmärksamhet på oss. Det är ju svårt när det gäller ett bröllop men vi försökte finna en lösning och väg som kändes rätt. Vi ville ha en borgerlig vigsel, men gärna med musik. Så det ändå kändes som en ceremoni. Ann-Cathrine berättade att hennes dotter Amanda sjöng och vi fick se ett klipp på henne och det kändes så rätt. Hon tog med sig en gitarrist och en pianist och det blev magiskt där ute på bryggan. Dagarna innan vigseln spöregnade det och vi hade lite panik om vi skulle behöva flytta på vigseln till Kvarnkulla istället, men vi hade is i magen och prognosen såg okej ut, det skulle inte regna. Och det gjorde det inte heller!
Vigseln började med att vår toastmaster Kristian och värdinna Angelica visade ner alla till bryggan där vigseln skulle hållas medan vi gömde oss inne i stugan, vi var så nervösa då. När musiken började spelas gick Robins bror Jerry, best man, ut först tillsammans med en av mina bästa kompisar Tinne, som var tärna, och vår dotter Ester som näbb. Låten som spelades var Yiruma - River flows in you och vi gick ut strax efter. Under vigseln spelades även två till låtar av Amanda och hennes musiker: David Pagmar - Gloria, och den akustiska versionen av Avicii - You be love. Jag minns inte så mycket av vigseln mer än att när vi skulle byta ringar. Jag var så nervös så jag satte på ringen på fel finger på Robin och ett skratt lättade stämningen lite. Under låten Gloria så blev Robin rörd och vi båda fick torka lite tårar. När vi pussades och vi fick vårt vigselbevis så utbröt ett jubel bland gästerna. Vi gick ut till låten Can´t keep it in med Cat Stevens.

Vi gick tillbaka samma väg som vi kom ifrån och gömde oss bakom huset medan gästerna samlades framför huset och när Kristian presenterade oss så kom vi ut och alla kastade hjärtris på oss. Det blev kramkalas och strax efter satte sig alla i bilar och bussar för att åka till Kvarnkulla där mingel/middag/fest väntade.

Bästa minne från dagen

Robin: Glädjen man kände precis efter vigselceremonin och när man fick träffa och krama om alla gäster! Det var fint!!
Emelie: Hela dagen är fortfarande svår att beskriva. Det känns fortfarande lite som en dröm. Men höjdpunkter för mig var morgonen med med bröllopsföljet och familj, ögonblicket då Robin blev rörd vid första sången under vigseln, fotograferingen vid alpackorna när det skrattades så mycket tillsammans med Loke och Mickael, grabbarnas sång till Robin, vår "bröllopsvals" när vi kommer på att vi inte alls har övat på detta och får improvisera. Och framförallt när festen började på allvar var jag så enormt glad över hela dagen. All kärlek, alla som var där för vår skull - jag skrek rakt ut av lycka!

Emelie: Eftersom båda två av oss är väldigt tatuerade (den ene mer än den andre... haha) var det klockrent att gästerna skulle få varsin tatuering av oss i present vid borden, i en papperspåse och med ett klistermärke med våra monogram på som vår kompis Oskar Forsgren hjälpt oss att utforma. Han hjälpte oss även att utforma informationsbladet till inbjudan samt lopporna som fungerade som isbrytare och festhäftet till middagen.
Vi köpte lakan på IKEA som vi klädde alla stolar med, köpte vimplar i guld på lagerhaus och vita pompoms att hänga upp i taket.
Istället för levande ljus använde vi ljusslingor på guldtråd och glasburkar, som bordsnummer tog vi vedklampar och skrev siffror på.
Träplankor, griffeltavlor samt bokstavstavlor skrev vi upp all tänkbar information på.

Om fotograferna loke roos och mickael tannus

Vi fick hjälp av en vän som är fotograf att reka fotograf till bröllopet, hon slängde ut en förfrågan i en Facebook-grupp. Och det var massor fotografer som var intresserade av vårt bröllop men det var två som vi verkligen ville ha och verkligen ärade oss med att de ville föreviga just vår dag. Det stod då mellan Loke Roos och Mickael Tannus, men de båda hade problem att hitta en videograf som vi gillade. Efter att vi la fram förslaget att de skulle göra det tillsammans så lyckades vi få de båda på tråden. Det kunde inte blivit bättre än så! En helt fantastiskt duo som vi hade så roligt med hela dagen, det kändes som de var våra vänner och inte alls var där för att arbeta. Det var första gången de gjorde detta samarbetet det verkar dock som de tyckte det var roligt och jag tror inte att det var sista gången de samarbetade. Mickael har gjort en helt fantastiskt film, det är ingen som kan förstå att det är första gången han filmande ett bröllop - och så är det vårt bröllop. Så lyckligt lottade!

Att tänka på när man planerar ett bröllop

Jag tror att viktigast är att sätta sig ner och tänka hur man själv vill ha det, och inte lyssna på alla andra. Bröllopet är verkligen ens egen dag och man ska känna det i hela kroppen! Man ska våga be om hjälp, se till att alla i bröllopsföljet vet vad som gäller och vad era förväntningar är så allt flyter på under dagen utan att ni som par behöver tänka, man ska bara kunna flyta med och kunna släppa kontrollen. Se till att njuta varenda liten, liten sekund. Låter verkligen klyschigt, men dagen går så fort.

Avslutningsvis får vi se brudparets bröllopsfilm, skapad av Mickael Tannus.

Fotograf: Loke Roos
Videograf: Mickael Tannus
Plats för vigsel: Eklabo, Nylyckan
Märke/design på brudgummens klädsel: Tiger of Sweden
Festlokal: Kvarnkulla trädgård
Florist: Ann-Cathrine - Kvarnkulla trädgård
Ringar: Johansson & Schöttle, Linköping
Inbjudningskort: Anna Göran Design
Övriga trycksaker (infoblad, loppa, festhäfte): Oskar Forsgren
Hårstylist: Amanda Pripp, Studio Leander Linköping
Makeup: Henric Haagaard, Make up store Linköping
Catering: Rehn Catering, Tranås