Veckans bröllopsberättelse är från Görel och Nicklas som gifte sig utanför Västerås den 16 juni 2018. Deras bröllop präglades av en avslappnad enkelhet där Görels syster öppnade upp sitt hem för både ceremoni, middag och fest. De satsade på ett italienskt tema där de lagade mycket av maten själva. Det blev allt från bakad rotselleri med parmesan till egenmarinerade kronärtskockor & champinjoner, minipizzor och enkla sallader samt kräftsoppa i småglas.

Förutom under ceremonin, var fotograferna Hasselströms med och förevigade Görel och Nicklas dag och det är ett härligt sommarbröllop vi ska få njuta av med ord från Görel.

Om inget annat nämns i bildtexten, är bilderna från Hasselströms.

Görel berättar om hur hon träffade Nicklas

Jag hade precis bytt tjänst och kontor på företaget jag var anställd på. Plötsligt såg jag fram mycket mot luncherna och insåg att det berodde på den där snygga och roliga konsulten - Nicklas! Vi började höras utanför jobbet, smygdejtade i ett par månader, blev tillsammans först efter en segelsemester på tu man hand i 10 dagar (vilket jag fortfarande ser som ett eldprov) och flyttade ihop samma år. Det föll sig så enkelt och självklart att det skulle bli vi. Det var ingen diskussion, inget drama och inget spel. Vi var på samma plats i livet, ville samma sak och blev kära helt enkelt.

Om förlovningen

När jag två år senare (2016) var gravid i fjärde månaden med vår dotter så åkte vi på en resa till New York för att fira Nicklas 30-årsdag. Jag och våra familjer skulle överraska honom med en helikoptertur över Manhattan i present. Efter flygningen (som blev en succé) bestämde vi oss för att ta en promenad över Brooklyn Bridge. Det var lite småkyligt och vi köpte kaffe och varm choklad med upp på bron. Ungefär halvvägs över stannade vi till för att se på utsikten och då sa Nicklas att han ville ställa en fråga och när jag tittade på honom hade han tagit fram en ringask. Han frågade om jag ville bli hans hustru. Jag sa sjävklart ja och det kändes helt underbart! Vi svävade som på moln resten av den resan efter dubbelöverraskningen! Vi hade redan tidigare pratat om det här med bröllop och båda sagt att vi inte var helt säkra på att vi ville ha något. Därför var jag också oförberedd på hans frieri.

Görel fortsätter berätta

För mig var (och är fortfarande) det faktum att vi väntade barn ihop större än något annat löfte man kan ge varandra och något som binder oss samman för livet oberoende av hur många ringar jag har på fingret. Men! Det finns praktiska fördelar med att vara gift och inte minst ville jag att vi skulle dela samma efternamn.

Vi bestämde oss redan i New York för att vänta lite med att gifta oss tills vår dotter var född och vi landat lite i föräldraskapet. Vi diskuterade att göra det enklast möjliga med att gå till stadshuset och sedan fira på en schysst restaurang men Nicklas var bestämd på att det var en ”bucket list grej” och att han ville stå inför vår familj och vänner och bli min man.

Men ett traditionellt bröllop kändes lite läskigt för oss. När erbjudandet kom från min syster Cecilia, att få arrangera ett bröllop i hennes och hennes familjs hem, en funkisvilla vid Mälaren utanför Västerås som de själva har byggt från grunden – så kändes det dock helt rätt! Vi har spenderat mycket tid där och känner oss verkligen som hemma, och kunde inte föreställa oss en vackrare plats för att fira vår kärlek till varandra tillsammans med släkt och vänner.

Inspiration till bröllopet

Jag gjorde tidigt ett Pinterestalbum där jag lade massa inspirationsbilder. Sedan var det givetvis Sisters in Law med exempel på att bröllop får se ut precis som man själv väljer. Särskilt berättelsen om Hanna och Johan på Strömma Farmlodge fångade mig. Det paret hade med sin lilla dotter under ceremonin, som också var på en brygga, och bilderna därifrån speglar samma personliga känsla som vi ville uppnå om än i en annan miljö.

Natur och oliv fick bli inriktning på färgsättning av inbjudningar och det fick sedan återspeglas i festprogram och dekorationer. Sedan älskar vi båda Italien och ville ha en italiensk inriktning på mat och dryck.

Brudgummens klädsel

Nicklas trivs inte helt i kostym. I synnerhet inte varma sommardagar när han ska stå i centrum. Därför var jag inte förvånad att han ville ha skjorta och chinos. Jag tyckte det bara skulle passa in väldigt bra så jag sa ingenting om det, men funderade för mig själv om jag skulle föreslå hängslen, men tänkte ”det kommer han aldrig gå med på”. Men en dag sa han själv plötsligt ”jag funderar på att ha hängslen på bröllopet, ungefär så här” och visade en inspirationsbild på en brudgum jag själv kikat på vars outfit var ursnygg. Så det var ju bara att heja på! En vecka innan bröllopet åkte vi till Stockholm för att köpa vigselring till mig och kläder till Nicklas. Vi gick rakt in på Kaplans och jag blev förälskad i den första ringen de visade. Sedan gick vi över gatan till J.Lindeberg och Nicklas hittade direkt ett par beiga chinos med linneinslag, bälte och en vit linneskjorta som var perfekta. Hängslen inhandlades (han ville köra med både hängslen och livrem) och sedan fokuserade vi på att dricka bubbel och njuta av en barnfri dag.

Brudens klädsel

Jag beställde tidigt hem en tyllkjol från Ida Sjöstedt. Sedan började jakten på en topp. En vän till mig skrattade gott när jag vecka efter vecka skickade bilder på nya toppar jag hittat och köpt hem. När jag så hittade en guldskimrande spetstopp, också från Ida Sjöstedt, som kunde bäras utan att stoppas in i kjolen så blev min outfit så mycket ”jag” att jag kände mig helt hemma! Jag tycker att den är romantisk men samtidigt klassiskt elegant. Avslappnad men ändå en ”riktig” brudklänning. Jag ville ha platta skor för att kunna röra mig ordentligt på platsen, som består av klippor, trappor och bryggor. Jag hittade ett par härligt sköna glittriga ballerinor från Butterfly Twist som jag klickade hem. Det blev kanon.

Jag hade först tänkt skippa både håruppsättning och smink men sen tänkte jag att ”det här är en gång i livet, nu ska jag skämma bort mig lite". Jag ville ha mestadels utsläppt hår, gärna med någon fläta och lite lockar. Min grymma frisör och vän Emelie Wollersjö på salong Pompadour fixade det precis som jag önskat. Vi bestämde i samband med en provuppsättning att be floristen binda lite grönt i en hårkam som pricken över i. Sminkningen skötte en tjej som Emelie kände, och för mig var det superviktigt att se ut som mig själv, det vill säga att ha en väldigt neutral sminkning.

Om blommorna

Jag älskade min bukett! Önskar jag jämt hade kunnat bära omkring den. Först tänkte jag ha en helt grön bukett, med bara eucalyptus och kanske någon olivkvist, men sen såg jag blå martorn och blev så förtjust. Den ger lite skönt karg, vindpinad känsla tycker jag. För att få ännu lite mer liv i tipsade floristen om att lägga till ett par vita pioner. Vi matchade med en liten blomma i samma stuk på Nicklas hängslen samt en liten blomma i dottern Gretas blomkorg.

Om platsen för bröllopet

Bröllopet skedde på en speciell plats i mitt hjärta - min systers boende. Deras lilla paradis som hennes familj har byggt. Villan ligger på en liten ö utanför en annan ö utanför Västerås, som nås via en vägbank. Det är en fantastisk sjötomt och på andra sidan fjärden ligger Sundbyholms slott. Från början stod där en vacker liten sommarstuga som det nästan skar i hjärtat när den skulle rivas - men slutresultatet är så vackert, stilrent och smälter in i naturen så väl att man bara en liten bit utanför tomten från sjön sett knappt ser att där står ett hus. Arkitekturen (av Intressanta Hus) är inspirerad av ritningar av min systers mans pappa, som var arkitekt. Min syster och hennes man har gjort nästan allting själva från det att gipsväggarna kom upp till att trädgården anlades så det ligger mycket möda och slit bakom deras drömboende. Det tycker jag ger hela platsen en speciell känsla. Det har byggts in mycket kärlek där.

Planlösningen är öppen och sådan att den tillät cirka 35 sittande gäster inomhus. På gaveln finns glasdörrar som går att öppna ut mot en altan där vi prioriterade i budgeten att ställa ett hyrtält som hade en hög ingångshöjd och transparenta väggar. Där kunde cirka 20 st sitta. Vi ville få tältet att kännas som en förlängning av huset och inte ta bort utsikten. Det lyckades verkligen och tältet ”lyfte” hela känslan och gjorde det extra festligt.

Porslin och glas, dukar och några praktiska köksredskap som t.ex soppvärmare och värmehäll hyrde vi in. Så praktiskt när porslinet inte behövde diskas utan bara sköljas av. Is till zinkbaljor och skottkärror köpte vi från den lokala fiskhandlaren. Servetterna vek jag själv och dekorerade med hampasnöre, namntag och en rosmarinkvist. Samma dekoration hade vi på festprogrammet som vi vek av naturpapper. Vi framkallade svart vita bilder på samtliga gäster och placerade vid deras platser. 95% av bilderna hade vi själva tagit och var från sammanhang där vi varit med och träffat dem, antingen som par eller från förr. Det blev roliga samtalsämnen för gästerna vid borden.

Vi byggde avlånga smala blomlådor, en till varje bord. Dessa målade vi svarta och använde som enda dekoration vid borden. Vi fyllde dem med Oasis och stack i blommor som vi plockat, mestadels gröna blad och kvistar, men även några inslag med samma blommor som brudbuketten.

Jag hade också målat skyltar och griffeltavlor. Busenkelt när jag lärt mig tipset att skriva ut text på ett A3 som man ville föra över på tavlan, täcka baksidan av det med kalkkrita, lägga det på tavlan och sedan fylla i konturerna på A3 pappret med en bläckpenna. Vips så hade man fört över konturer med kalkfärg som man sedan kunde måla.

Vigseln

Västmanlands läns landshövding vigde oss i en vacker kort ceremoni på bryggan, med ett olivträd och en lavendellåda som enda dekoration. Vi gick in till ”Stand by Me” av Ben.E.King, en vän till oss läste en dikt innan löften och ringväxling. Landshövdingen läste därefter en dikt av Nils Ferlin och sedan sjöng min systerdotter med vänner (som även ”jobbade” under bröllopet och tog hand om buffén åt oss) stämsång som de lärt sig sedan de gick i musikklass ihop i högstadiet. De sjöng ”Den blomstertid” och ”En vänlig grönskas rika dräkt”. Vår ettåriga dotter Greta, gick in med oss och rörde sig som hon ville under ceremonin. Hon fick en stor klubba (den första i hennes liv) och hennes lycka var gjord . Vi resonerade att det bara skulle vara vackrare att ha henne med oss där på bryggan, även om vi var inställda på att vi skulle få ha henne i famnen delar av ceremonin.

Fotograf: Erik Otterheim — Fotograf: Erik Otterheim

Ceremonin var magisk och avslappnad. Gästerna fick ta med sig småflaskor Peroni eller Prosecco från skottkärror på väg ned till bryggan och efteråt så hade vi bryggmingel i ungefär en timme. Tjejerna ställde fram snittar och jag och Nicklas kunde slappna av och säga hej till alla igen, den här gången betydligt mer lugna och tillfreds!

Bästa minnet från dagen

När vi gett varandra löften och växlat ringar under ceremonin och vi stod där på bryggan tillsammans med alla våra närmaste omkring oss, en båt tuffade förbi utanför och vi lyssnade på vacker sång. Det kändes som en saga! Nicklas tyckte att de tal som hölls av våra vänner var något extra. Han fick genom dem en insikt i vilken fin och betydelsefull vänkrets vi har byggt upp tillsammans.

Vi känner också stor tacksamhet till min syster med familj som lät oss vara där. Hur de öppnade sitt hem och hur vi gjorde om det till en festlokal, hur vi tillsammans bar möbler, köpte billiga kylskåp, möblerade om carporten till provisoriskt grovkök. Hur de målade sjöstugan, rensade rabatter, sopade spindelnät och välkomnade främlingar in i deras mest privata sfär, är en berättelse som egentligen förtjänar ett helt kapitel och som vi aldrig kommer glömma!

Om fotograferna

Från början var det tänkt att vår nära vän Erik Otterheim skulle vara den enda som fotograferade oss. Han är otroligt duktig men vi ville också unna honom att bara få vara gäst på festen. Så med kort varsel kontaktade jag Karin Hasselström (Hasselströms) och frågade om de hade möjlighet att ”fota lite”. Vi är bekanta, och har gemensamma nära vänner. De hade ett annat åtagande samma tid som vår vigsel men vi kom överens om att de skulle komma förbi en stund på kvällen för att ta porträttbilder när ljuset är fint. Karin lovade också att titta förbi salongen där jag gjorde iordning mig. Det slutade med att de kom ut kvällen innan för att reka, att Karin var med jättelänge på salongen, att hon följde med innan vigseln för att ta porträttbilder eftersom hon följt väderprognosen och var orolig att det skulle bli för mulet på kvällen. Samt att de båda kom ut en gång till för att ta solnedgångsporträtt på kvällen (eftersom det inte blev mulet).

Det ska tilläggas att det är en halvtimme från stan och ut dit bröllopet var. Allt detta underbara engagemang, trots att vi inte känner varandra särskilt väl (ännu ska tilläggas) och trots att de är nästan helt nyblivna föräldrar! Dessutom fick de oss att verkligen slappna av framför kameran. Det kändes lite som om jag och Nicklas var ensamma trots att de var med och stunden med dem på kvällen blev en av de bästa på hela dagen. Bilderna sedan... de talar ju för sig själva. Jag tycker verkligen att bilderna fångar känslan så väl. Jag älskar ljuset i dem, kontrasterna, vinklarna de hittat och alla detaljbilder de tagit.

Tips till andra som planerar bröllop

Gör det till precis vad ni vill! Vill ni ha ett morgonbröllop och bjuda alla gäster på frukost istället för middag, gör det! Det finns så många föreställningar om hur saker ”ska” vara men alla uppskattar ju det som är personligt.
Se till att skaffa bra hjälp, gärna av personer ni har i er omgivning, om ni väljer att laga mat själva eller att vara i en hemmiljö. Även om vi hade förberett mycket hade vi aldrig klarat det utan de fantastiska ”unga vuxna” som drog ett jättelass under bröllopsdagen och tillät oss att släppa kontrollen och bara njuta. De gjorde bokstavligt talat vår dag!
Vi hade ingen backup plan om vädret skulle vara dåligt. Nu lyckades vi pricka den sista fina dagen på ett sex veckors långt högtryck. Dagen efter bröllopet blåste det och ösregnade och vi insåg att vi kommit undan med blotta förskräckelsen. Vad hade vi gjort om vi inte kunnat vara utomhus? En back up plan är nog bra att ha ändå.
Vi köpte billiga kylskåp på blocket långt i förväg och ställde i carporten som fick fungera som grovkök. Det var en framgångsfaktor. Utan bra kylmöjligheter hade allt blivit mycket svårare.

Fotograf: Hasselströms + Erik Otterheim
Brudklädsel: Ida Sjöstedt
Kostym: J lindeberg + hängslen från John Henrik
Florist: Lucie, Amaryllis Interflora
Trycksaker: DIY
Hårstylist: Emelie Wollersjö, salong Pompadour
Makeup: Rebecca Hallström

Fler inspirerande berättelse: