En magisk sommarkväll

I lördags åkte vi till Markus föräldrars hus i Hackås (4 mil utanför stan) för att njuta av de sista sommardagarna som varit den senaste tiden. Förhoppningsvis är det ju inte de sista, men enligt väderprognosen så skulle det bli kallare veckan efter (vilket det ju nu är) så vi passade på! På kvällen skulle Markus åka och tälta med några vänner och hans föräldrar skulle på middag så jag fick huset för mig själv. Efter några timmars redigering framför datorn kikade jag ut genom fönstret och såg att det var på väg att bli en magisk solnedgång. Jag tog genast kameran och telefonen med mig på en kort promenad ner till sjön.

Det var helt knäpptyst förutom ljudet av mina skor mot grusvägen, några fåglar och avlägset skratt från ett gäng en bit bort.

Jag tog av mig skorna och gick barfota på vägen och det var svalt i luften men ändå varmt på samma gång. Ovanför mig längst upp i backen stack alla hus upp och himlen var lika fin åt alla håll.

Ibland är det svårt att ta in allt och jag tänker alltid hur jag ska fånga det på bild, men här försökte jag verkligen stanna upp och känna in stunden. Jag har en förmåga att hela tiden tänka framåt, vad jag ska göra sen, vad mitt nästa steg blir, vad jag ska göra med bilderna jag tar, vad ska jag göra imorgon, nästa vecka, nästa månad. Det var fint att få den här stunden för mig själv och bara vara. Träna på att inte tänka på något annat än det som händer precis just nu och njuta av allt det vackra som naturen bjuder på.